Har Paavo Väyrynen glömt gamla goda råd?

 

Under Kekkonens tid gjordes avtal som var förmånliga för vardera parten, ny talar man enbart om vårt eget bästa. Sina vänner skall man söka på nära håll och en stormakt är alltid en stormakt. Månne det var klokt att offentligt meddela, att Ryssland nog kommer att ta sitt förnuft till fånga i fråga om tullexportavgifterna på råvirke.

Såväl i affärslivet som i politiken borde man alltid försöka se sakerna även ur andra partens synvinkel. Merparten av Rysslands export består ännu av olja, gas och råvaror. Detta kan inte ens i Ryssland pågå i evighet.

 

Enligt finsk folkvisdom skall man inte tala "suulla suuremmalla".  I praktiken kommer vi knappast, att få någon större hjälp från EU, så pass stora är Tysklands och de anda stora medlemstaternas egna intressen i Ryssland.  I princip mottsätter sig WTO inte dylika tullar.

 

Ärendet är helt bilateralt. Varför har man i allmänhet gjort så stort nummer av saken? Det gäller ju bara att förhandla.

 

Klaus Rantapuu

Forstmästare med erfarenhet av

40 år i ryska skogar och industri

Vichtis

 

(artikkeli julkaistiin tässä muodossa HBL:ssa 19.6.07, kuitenkin niin, että Väyrysen nimi oli poistettu otsikosta ja lehti oli turhaan mennyt ruotsintamaan "suulla suuremmalla puhumisen)